Ämnescamp på TÅ

För att hjälpa elever som riskerar att inte klara godkända betyg i ett ämne har Tågaborgssskolan satsat på något de kallar för Ämnescamp. Där får eleverna arbeta med det utvalda ämnet en hel vecka.

Tågaborgsskolan är en skola som kännetecknas av en ambition och lust för att pröva nya och ovanliga lösningar för att eleverna ska nå sina mål. När skolledningen i juni analyserade skolans resultat kunde de se att meritvärdet ökat, men samtidigt hade antalet F inte minskat.
– Vi ville ha en förändring och kände att vi behövde prova något helt nytt för att göra skillnad för elevernas måluppfyllelse i just denna grupp. Våra tankar och diskussioner kretsade mycket runt i vilka sammanhang eleverna själva tycker att de lyckas, säger Chris Hansen-Sonestam, rektor på Tågaborgsskolan.

De elever med F som tidigare deltagit på lovskola brukar uppskatta det. När eleverna fokuserar på bara ett ämne under ett antal dagar är de mer avslappnade och det brukar bli en härlig gemenskap mellan de som deltar, vilket gör att de lär sig mer. Utifrån det fick skolledningen idén att försöka skapa ett sådant erbjudande under läsåret. Beslutet blev att under 2016/2017 satsa på något som de valt att kalla Ämnescamp.

En chans att få arbetsro och mer tid på sig för att förstå

Ett ämnescamp är alltså ett erbjudande för de elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte klara betygen i ett särskilt ämne. Vid varje ämnescamp deltar en ämneslärare, en specialpedagog och en socionom från skolan. Under läsåret är det planerat för fyra ämnescamp i ämnena NO, matematik, idrott och SO.
– Jag tror att i ett litet sammanhang och i en ny miljö får eleverna uppleva något nytt. De får möjlighet att arbeta ännu mer laborativt, de får arbetsro och mer tid på sig att förstå saker på ett annat sätt , säger Fatima Rosell, specialpedagog.

Magdalena Beben, ämneslärare i matematik och Fatima Rosell, specialpedagog på Tågaborgsskolan.

Ämnescampen äger rum på Hertzka Villan i Helsingborg. Det är en plats som är en bit bort från skolan. Miljön är avslappnad och hjälper till för att skapa en gemenskap och bygga bra relationer inom en mindre grupp. Varje dag startar eleverna med frukost, därefter arbetar de med ämnet på olika sätt. De har även pass i avslappning och motivationssamtal. Eleverna kan röra sig fritt i huset och i parken utanför och lektionerna är inte tidsstyrda på samma sätt som på skolan. Den som blir trött tar en paus, en kopp te eller en promenad.

– Jag tror på att byta miljö och på att få ordentlig arbetsro. Jag tror också jättemycket på att skapa goda relationer. Det gör att de lär känna oss som är här på campet och kan komma till oss på skolan om de vill prata. Det är ett bra komplement till de andra lärarna de har i den vardagliga undervisningen, säger Fatima.

Undervisningen på campen är formad efter vad just de här eleverna behöver och det vet de om. Klimatet är tillåtande och tanken är att eleverna inte ska vara rädda för att göra misstag utan känner att de istället kan lära av det.
– Eleverna känner att vi verkligen tror på dem och vill ge dem fler tillfällen att lära och i och med det känner de sig motiverade och vill ta ansvar, säger Fatima.

– Den största skillnaden är att jag får mer hjälp och små genomgångar när jag behöver, säger Tilda.

Tilda går i årskurs 9 och har varit med både på NO-campet och Matte-campet. Hon tycker att hon lär sig jättemycket mer på campet än på skolan.
– Här behöver jag bara jobba med en grej och kan fokusera på det. Den största skillnaden är att jag får mer hjälp och små genomgångar när jag behöver. Jag får mycket mer gjort här. Det är lättare att vara på en annan plats med så få elever. Det bästa är att jag har fått så mycket gjort och att tiden har gått fort. Det kanske har blivit lite mycket matte men det är bara till min fördel, säger Tilda.

Om vi tror på eleverna kan de också tro på sig själva

– Det är så roligt att få se när det glittrar till i ögonen. Vi måste bara våga visa att vi tror på dem och att vi har höga förväntningar, det tror jag verkligen på, säger Fatima.
– Den största skillnaden jag ser hos eleverna är att de tror på att de kan lyckas nu, det trodde de inte i början av veckan, säger Magdalena Beben lärare i matematik.
Trots att det bara har gått en vecka, knappt fem dagar, har eleverna byggt ett nytt självförtroende. Magdalena tycker att det är viktigt att komma ihåg att det finns tid, det handlar bara om att använda den på rätt sätt.
– Ibland blir jag rädd för folk som säger att de som inte förstår matematik inte går att fixa. Det går att fixa! Man måste bara tro på eleverna och ge dem rätt förutsättningar för att klara sig, fortsätter hon.

Förra året arbetade Magdalena med årskurs 9 och då märkte hon att det var många elever som hade problem med just matematik, hon upptäckte också att det egentligen inte var problem med själva ämnet. Problemet var snarare att eleverna hade en uppfattning att de inte trodde att de kunde lära sig matematik. Magdalena menar att det är jätteviktigt att bemöta eleverna på rätt sätt och ge dem bekräftelse på att de kan. Genom att arbeta med eleverna och ge de utmaningar på rätt nivå så blev det helt plötsligt roligt med matematik.

– Det var då jag märkte hur mycket det betyder att bygga relationer med eleverna. Det är därför jag tycker att vi ska ha fler sådana här lösningar. Vi kan inte bara ge eleverna ett prov och om de inte klarar det ge dem ett omprov, det räcker inte. Vi ska hjälpa eleverna på vägen, alla klarar inte av att skriva ett prov på papper. Då kan vi ta det muntligt med de eleverna. De ska visa sina kunskaper så att vi kan mäta dem på något sätt, det är det som är det viktiga. Om vi låter de göra det på ett sätt som passar dem så känner eleverna sig motiverade, säger Magdalena.

Eleverna upplever att det är lättare att våga prata under genomgången när det är färre elever och de tycker det är enklare att fokusera när de bara behöver arbeta med ett ämne. Ingen av de skulle heller tveka om de fick erbjudandet att delta igen.

– Här är eleverna trygga eftersom det är en liten grupp och de känner sig inte utpekade i mängden, för alla är här av samma anledning. Jag känner att eleverna får en bra självkänsla här eftersom jag verkligen kan fokusera på just det de behöver. Jag kan gå djupare in på elevernas faktiska kunskaper och verkligen hitta individnivån, säger Magdalena.
– Det är både jobbigt och roligt. Jobbigt, för det blir väldigt mycket bara matte men roligt för att jag lär mig saker jag inte kunde innan, säger Sebastian som går i årskurs 8.
Däremot är eleverna lite rädda för hur det ska bli när de kommer tillbaka till skolan efter campet. De är oroliga för att de ska glömma allt de lärt sig.
– Jag vill inte tappa detta vi gjort här. Jag vill gärna skapa en mattestuga på skolan där jag kan hjälpa eleverna med sådant de kanske inte förstått under lektionstid eller bara att kunna sitta hos mig och arbeta med sin matte, som ett komplement till det de gör i matematiken med sin andra ämneslärare, säger Magdalena.
– Jag är så glad att skolledningen har kommit på den här idén och att de lyssnar så mycket på mig som lärare. Ibland när jag berättar för andra hur vi jobbar här så tror de att det inte kan vara sant. Vi har stor flexibilitet på Tågaborgsskolan när det gäller anpassningar för eleverna och det är precis såhär det ska gå till, säger Magdalena.